Nu har Isolde fyllt ett år, tänk vad tiden går! Påsken kom och gick och inte en påskhare i sikte. Däremot hann vi med en sväng till Halmstad till farmor Helen och aluminiumfarfar Peter, påskmiddag hos gammelmormor Mai-Britt (även med Agneta) och ännu en påskmiddag med farfar Pelle och bonusfarmor Bibbi. Fullt upp med andra ord.
Den 25:e mars var dagen då vi slutade att leva i synd och knöt våra band på riktigt genom att gifta oss. I smyg men ändå. Vi smet iväg till kommunhuset och sa ja framför två okända vittnen och en vigselförrättare. Efter den storslagna vigseln på 7 minuter åkte vi ut till Evedals Värdshus och åt en fantastisk lunch. Som jag kräktes upp i bilen på vägen hem. Jag är ju dessutom gravid om någon nu missat det. Och detta var mitt i den perioden då jag kräktes som mest. Dvs två till tre gånger om dagen i flera månader. Suck. Nu är det inte lika ofta (dock senast idag och nu är jag i 6:e månaden... suck igen!!!) så jag ska inte klaga.
Våren fortlöpte annars som sig bör med diverse aktiviteter av olika slag. Babysång var ett stående inslag två gånger i veckan och Isolde älskade verkligen att gå dit! Att det var i kyrkan tänkte man faktiskt inte på utan det var väldigt trevligt och vi samlades alla mammor med barn för att låta barnen lyssna på vår skönsång. Eller inte... men sjöng gjorde vi i alla fall.
Andreas började jobba så smått i april. Först på posten där han bara jobbade extra för att mjukstarta lite och sen började han sitt nya jobb på Corporate Express och ett tag jobbade han 125% vilket var en väldig skillnad från att ha jobbat 0% som alla säkert förstår. Men det var bara under ett par veckor och nu jobbar han endast på Corporate Express som tur är. Isolde blev lite gnällig första tiden när Andreas började jobba för hon var ju så van vid att ha oss båda hemma och helt plötsligt fick hon vara själv med tråkiga mamma. Fast vi flängde runt som vanligt så det kanske var det hon tröttnade på... tur att hon inte kan prata riktigt än...
I maj var det så äntligen dags för ettårskalas med buller och bång! Isolde fick en egen tårta gjord på en muffin med grädde och hallon. Hon glufsade i sig grädden och hallonen med god aptit medans muffinsen fick vara. Det var ju även strålande sol veckan då hon fyllde år så hon fick bada i sin nya pool i det varma vädret och hon njöt varje sekund. Ville inte komma upp alls, utan trivdes där i sin solhatt så klart. Eftersom släkten inte kan samlas vid ett tillfälle blev det inte mindre än två kalas. Och presenter därefter... vi som inte ville skämma bort henne med så mycket grejer... verkar vara en utopi det. Hon fick i och för sig pengar som vi köpte en gungställning, sandlåda och bärbuskar för och det är ju bra saker som vi behövde. Sen fick hon kläder, böcker, leksaker mm mm. Sen skickades det paket från Sverige runt och hon har en garderob som sträcker sig till hennes två-årsdag skulle jag tippa.... Inte klagar vi på det heller. Utan snarare är vi väldigt tacksamma för alla fina kläder och presenter som hon alltid får.Precis en vecka efter sin ettårsdag började Isolde gå på riktigt. Ute på gräsmattan med sina nya fina gympaskor som hon fick av farbror Daniel och Lina! Utan förvarning bara gick hon sin väg. Till vår stora förvåning. Och sen har hon inte slutat. Nu springer hon fram så fort hon bara kan och det är inte lite fort det. Speciellt med en snart höggravid mamma bakom sig som dessutom har foglossningar. Tur hon har en vältränad och snabb pappa som snällt jagar henne runt på hennes turer.
En parantes i allt detta är ju att i och med att hon började gå så var det slut på friden på Ica Maxi. Vi som kunde åka dit alla tider på dygnet med världens nöjdaste unge har nu världens otåligaste unge som ska gå själv. Hela tiden. Genom hela butiken. Med sin egen vagn. Eller vår vagn. Och som ska klättra upp på cyklar och leka med bollar samtidigt som man ska försöka handla. Inte helt lätt som många säkert kan räkna ut. Men det går. Vi var där senast idag...
I juni var det avslutning på den ena sången efter den andra och det blev också ett avslut på en härligt höst, vinter och vår. Mammagruppen som hängt i hop i vått och torrt splittrades på ett ögonblick och ingenting är sig längre likt. Alla Isoldes kompisar är som bortblåsta så nu raggar vi nya för fullt. Nej men skämt å sido så blev det uppsplittrat av olika skäl. Kiki och Malte flyttade ner till Lund med pappa Christian. Anna (och Xander) började jobba tidigare under våren och träffade oss mindre redan då. Ida (med Viggo) började jobba i juni. Jenny och Dante flyttade ner till Varberg med pappa Jörgen över hela sommaren. Mia och Emil flyttade i och för sig bara från Teleborg till Öjaby med pappa Mattias men har ju så klart haft fullt upp med det. Så kvar blev bara jag och Isolde kändes det som. Och i samma veva började jag jobba själv men att vara social det hinner jag med ändå så klart! Det var väl ingen som trodde något annat???Så för att inte mitt nätverk skulle dö ut helt fick jag aktivera oss ordentligt. Först ordnade vi med en grannträff för alla småbarnsfamiljer i bygden. Jag och grannen Jenny cyklade runt med inbjudningar och sen bakade Jenny medan jag dukade upp i vårt hus. Fin fördelning som var oslagbar! De flesta kom och tyckte det var en jättebra idé, vilket vi också tyckte så klart. Vi blev väl en 20 personer med vuxna och barn och det var fullt tryck här inne. Regnade gjorde det också, så vi fick snällt hålla oss inne.
Sen började jag och Jenny umgås lite mer och det är ju smidigt eftersom det bara tar 5-10 minuter att cykla dit. Hennes lille son William är ju ett halvår yngre än Isolde men Isolde är så fascinerad av den lille bebisen så det fungerar bra än så länge i alla fall. Dessutom har jag lärt känna en ganska nyinflyttad mamma (Emmeli med lille Hugo) från Malmö men som kommer från Vetlanda, så det är ju bra för mitt nätverk också.
Annars ligger jag lågt på lära-känna-fronten. Isolde ska ju börja på dagis 1:a september och jag misstänker att man kommer träffa nya människor även där så jag lugnar mig lite i alla fall.
Tillbaka till sommaren som nu är här. Enligt kalendern i alla fall. För igår var det 10 grader vid ett tillfälle och då ville jag nästan gråta. För det ska det väl ändå inte vara i mitten av juli??? Eftersom Andreas har nytt jobb har han heller ingen semester. Så för att han skulle få vara lite ledig i alla fall, har han varit föräldraledig i två veckor. Den ena veckan jobbade jag på kontoret i Malmö och den andra veckan (som är nu) "jobbade" jag (men i själva verket tar jag ut redan inarbetade timmar så jag är ledig). Andreas och Isolde kom ner till Skåne redan på torsdagen och sen tillbringade vi helgen där med släktkalas, Aloe Veraparty, födelsedagsfest (hos Ulf & Joakim) samt besök på Ystad Djurpark. Därefter åkte vi vidare till Tjörn för att tillbringa några dagar med mormor Lena och gudmor Maria. 15 kvadrameter stuga så det var inte jättemycket plats. Men det gick bra och Isolde var eld och lågor som alltid.
Nu är vi äntligen hemma igen och Isolde verkade lika glad som vi över att komma hem. Det första hon gjorde när hon vaknade var att börja leka med sina leksaker i sitt rum och sen har hon sovit dubbelt så mycket under dagen än vad hon brukar. Hon var väl antagligen helt slutkörd efter vår lilla semester i Skåne och västkusten.
Det var i alla fall en liten uppdatering om hur livet ser ut i Kättilstorp numera.
Min mage den växer och den 8:e oktober är det beräknad nedkomst för brorsan... eller ok då syrran kan det ju också vara. Men jag är helt säker på att det är en pöjk den här gånger. Fast det var jag ju visst sist också... ja ja, tiden får utvisa vad det blir.
