Vi har nu döpt om Indra till vrålapan eftersom det är det enda hon gör innan hon får mat i magen. Och nej, hon vägrar fortfarande amma så det är flaskan som gäller. Nu har vi gett upp hoppet om att få henne att inse att mammas bröst är himmelriket (det är fortfarande bara pappa som tycker det... ) så nu blir det flaskan för hela slanten. Finns dock en stor fördel med det och det är ju att vem som helst kan mata henne vilket underlättar för mig så klart en hel del. Men fördelarna med amning är ändå klart övervägande. Men det skiter ju vrålapan i. Till 100% dessutom.
Dessutom har vi döpt om Isolde till snorfia eftersom snoret rinner som en kran ur näsan på henne. Så vi torkar och snyter och fräser och torkar säkert tusen gånger om dagen. Och ändå har hon lyckats kamouflera soffan, fåtöljen, våra kläder, sina kläder och Indras kläder med sitt snor.... Jättemysigt. Verkligen!!! Andreas den stackaren springer efter henne med disktrasan och försöker sanera utan större framgång, för Isoldes snor är oändligt verkar det som.
Andreas är sjuk också. Snorar han också, men han har ju vett i alla fall att snyta sig, ha ha. Sen har har lite hosta och ont i halsen och är allmänt hängig. Tur att jag är frisk som en nötkärna då, så att jag kan hålla ställningarna här hemma. Inte för att jag gör det men ändå... tanken är ju god.
Men annars mår vi bra. Ha ha ha. Alltså när det inte skriks, snoras, hostas och gnälls...
Nu ser jag att Isolde är på väg mot nya o-ner-snorade ytor, så jag får väl stoppa henne innan Andreas får krupp här hemma.
Over and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar